twitterfunderingar

Emanuel Karlsten - flitig twittrare som snabbt dyker upp om man bildgooglar "twitterelit". Han har just nu 7243 fölljare och har kläckt ur sig 38 811 tweets.

Har sent omsider börjat använda twitter rätt flitigt. Det är positivt på många sätt; jag får kontakter och utbyter tips i mycket högre grad än förut, jag läser fler intressanta artiklar och jag följer med i nyhetsflödet på ett snabbare och enklare sätt. Men det har också lett till att jag hela tiden funderar på hur jag skulle formulera allt jag gör på twitter; om hur mina vardagliga menlösa förehavande kanske kan kännas mindre menlösa i 140-teckensformat. Jag har också mycket svårare för att blogga. Allt jag vill säga ryms inom 140 tecken numera. Ska det vara längre än så blir det lätt – ja, lite menlöst. Och ganska svamligt.

Jag inser att jag är ungefär 7 år för sent ute. Att ha ett twitterkonto är numera lika självklart som att bo på söder och läsa DN i Stockholms medieankdamm – alla finns där, alla har koll på vem som säger vad och vem man ska följa för att hänga med. De som verkligen jobbat hårt och twittrat flitigt kallas twitterelit. Och förmodligen också sociala medier-experter.

En sak är säker – det blir lätt ett beroende. Måste. Kolla. Flödet. Hela. Tiden. I smartphonetider är det dessutom fullt möjligt att göra just det – hålla koll 24/7. Och ju fler man följer desto mer missar man varje gång man har varit utloggad en liten stund.Och man måste följa många – hur jobbigt det än är att man aldrig hinner läsa alla tweets. Sådana är bara (de oskrivna) reglerna.

Till en början funderade jag ganska länge innan jag faktiskt formulerade en egen tweet. Tänkte länge och väl på frågor som för vem skulle det här eventuellt vara intressant? Och varför? Nu tänker jag inte så längre får då skulle jag inte bli långvarig  – hela poängen är att man ska spotta ur sig 140-teckensåsikter och 140-teckenspoesi på löpande band, för det är flöööödet som är poängen. Dessutom – ju flitigare man är (med RT, reply och egna tweets) desto fler följare får man – det märker man snabbt –  och gud förbjude att följarna skulle bli färre istället för fler. Lika bra att att fortsätta twittra.

Men när jag väl har kommit så här långt i mina twitterfunderingar så är jag tillbaka på frågan: för vem skulle det här eventuellt vara intressant? Eller lite rakare formulerat –  varför i helvete rapar jag upp en massa skit om hur det känns att ha köpt nya cykellampor? Vad håller jag på med?

Ytterligare ett varv i tankekarussellen börjar jag fundera på varför jag så gärna också vill vara med, på twitter och linkedin och google+. Fastnar i att det handlar om den där känslan som jag hade när jag var 15 och ingen ville tala om för mig och mitt märkliga gäng var den stora avslutningsfesten hölls kvällen efter balen i nian. Jag fick inte vara med. Egentligen missade jag nog inte så mycket – ett par fjortisfyllor och lite tonårsdramatik – men principen att jag inte hade fått välja själv utan att någon annan hade bestämt åt mig att jag inte fick vara med var total ångest. Så känns det ungefär med twitter, jag vill också vara med, inte för att jag skulle missa så mycket om jag inte var det, men jag vägrar att återuppleva känslan av att vara utanför. Och på twitter kan tack och lov ingen hindra mig så jag twittrar på bäst jag vill och inbillar mig gärna att 120 följare är massvis. Men ett par varv till och några stickspår senare är jag oavsett tillbaka i samma återvändsgränd – insikten om att jag kan inte skriva längre än 140 tecken i taget längre – då blir det nämligen precis så här svamligt.

Annonser

2 reaktioner till “twitterfunderingar”

  1. Tack Åsa!
    Ditt inlägg gjorde mig mer övertygad än någonsin – att aldrig ens twittra det första av de 140 tecken man förfogar över. Precis som du skriver är det så lätt att fastna i denna karusell på nätet och den är hjärntvättande farlig! När befinner man sig IRL – eller inte – blir väl en otäck förvirrad situation – som INTE jag vill hamna i!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s