”It’s more peaceful here”

cropped-skc3a4rmavbild-2015-04-27-kl-12-09-32.pngHemkommen efter en vecka i Uganda. Bördig jord, blå himmel och soligt. Oändliga nyanser av grönt täcker de många kullarna som böljar fram i kilometer efter kilometer. Uganda är inte lika bergigt som grannen med de tusen kullarna, men tillräckligt för att vara lika häpnadsväckande vackert. Särskilt när man färdas längs med de rödfärgade grusvägarna långt bort från trafikbruset i Kampala. Tyvärr spenderade jag mer tid i trafikbruset än med den vackra utsikten på bilden.

Fortsätt läsa ”It’s more peaceful here”

Annonser

Det behöver inte vara så svårt

Skärmavbild 2015-01-22 kl. 11.51.15I höstas tog jag och fotografen Gustav Gräll tåget till Töreboda för att besöka ett asylboende i Älgarås. Där har Röda Korset sedan ett par år tillbaka uppskattad verksamhet för de boende i form av bland annat svenskträning, caféverksamhet och utdelning av kläder. Vi var där i flera timmar och var helt slut i huvudet av alla intryck när vi åkte därifrån. Men det var länge sedan jag kände en sådan glädje och energi efter att ha varit ute på jobb. Människorna som bor på asylboendet i Älgarås har tvingats lämna sina hem och kommit till ett främmande land långt bort ifrån allt de känner till. Nu vill de inget hellre än att få vara endel av det svenska samhället. De vill inget hellre än att få lära sig språket och lära känna den svenska kulturen. Genom Röda Korsets volontärer får de en liten glimt av det samhälle som de snart kan kalla för sitt. När jag gick därifrån kunde jag inte sluta tänka: det behöver inte vara så svårt. Som frivilligledaren Hagar Schön sa, ”Att se människor i ögonen och säga ‘hej, hur mår du?’, räcker jättelångt”. Tänk alla kunde tänka så.

Läs hela reportaget här



Nytt läge – eller?

Om du som hivpositiv står på en välinställd behandling är risken att hiv överförs vid sex minimal. Nästan obefintlig. Det har de flesta hivpositiva själva känt till ganska länge. För ett år sedan blev kunskapen offentlig, när Socialstyrelsen släppte en rapport som sammanställde det nya kunskapsläget. Men vilken skillnad har det gjort för de hivpositiva, blir de annorlunda bemötta? Har allmänhetens kunskap ökat? Till det senaste numret av tidningen Insikt har jag intervjuat fyra hivpositiva personer om deras erfarenheter under det senaste året.

Det nya kunskapsläget väcker också frågor om hur lärare bör prata om hiv med sina elever. Avdramatisera och normalisera, tycker infektionsläkaren Anna Mia Ekström, som jag pratade med till en annan artikel i samma nummer.

Artiklarna i sin helhet finns att läsa här.

 

#arbetsvillkor

Skärmavbild 2014-12-01 kl. 14.36.55
Skärmdump: http://www.feministisktperspektiv.se

Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. En av våra absolut största yrkesgrupper, sjukvårdsbiträden och undersköterskor, består till exempel till 93 procent av kvinnor. Under hösten har jag i fem olika artiklar tittat närmare på hur det är ställt med arbetsvillkoren i några av våra mest kvinnodominerade branscher: äldreomsorgen, hälso- och sjukvården, barnomsorgen, handeln och städbranschen. Serien har publicerats i nättidningen Feministiskt Perspektiv och framåt jul kommer den att följas upp med kommentarer av politiker och experter.

Även om utmaningarna skiljer sig åt mellan de olika branscherna så träder ett tydligt mönster fram – arbetsvillkoren i några av våra mest kvinnodominerade branscher är tuffa och har inte sällan blivit sämre. Inom äldreomsorgen, hälso- och sjukvården och barnomsorgen vittnar arbetstagarna som jag har pratat med om samma sak; det mesta handlar om pengar. Det är mycket prat om kvalitet, men det som faktiskt kan ge hög kvalitet – ökad bemanning så att personalen slipper stressa igenom sina arbetsuppgifter – prioriteras ofta bort.

Endast prenumeranter kan i nuläget läsa hela serien. En helårsprenumeration kostar 500 kronor, tidningen utkommer två gånger i veckan. Väl investerade pengar om du frågar mig.

De som blir lämnade kvar

bild (1)Det har varit en del snack på senare om svenskar som reser till Syrien för att strida med terrororganisationer som ISIS. Men vad händer med föräldrarna som blir lämnade kvar här hemma? Hur mår de och vilket stöd behöver de? Det handlar en artikel jag skrivit för DN om, som publiceras i dag. På Fryshuset har de nämligen startat en stödverksamhet för anhöriga till unga människor som funderar på att åka, eller redan har åkt. Verksamheten går under namnet Syrealize och består av ett telefonnummer och en mejladress som oroliga anhöriga kan höra av sig till.

Läs hela artikeln här

Nu är den här! En interneguide om nätmobbning

Skärmavbild 2014-10-07 kl. 12.48.39I våras jobbade jag rätt flitigt med ett lite större projekt som nu är färdigt och lanseras i dag. Det är en internetguide som riktar sig till vuxna i barns närhet och som handlar om nätmobbning. De allra flesta unga i dag är på nätet varje dag, det är en del av deras vardag. Det betyder att det är något som vuxna i deras närhet måste förhålla sig till och det är där den här guiden kommer in.

Det absolut mesta med internet är bra. Det kan särskilt vara positivt för dem som är utsatta och ensamma, där nätet kan vara ett utmärkt sätt att få hjälp, stöd och träffa nya vänner. Men det händer också att barn och unga utsätts för kränkningar och obehagliga upplevelser på nätet och då är det viktigt att vuxna i deras närhet inte får panik och försöker lösa problemet genom att begränsa deras tillgång till nätet. Det betyder nämligen att man också tar ifrån dem stora delar av deras sociala liv. Och det är det som är budskapet med den här guiden. Prata med dem i stället! Prata om vad som är och vad som är dåligt med nätet och försök att tänka att det inte behöver vara svårare än att prata om allt annat som händer i deras liv i skolan och på fritiden. Och så är det viktigt att komma ihåg att vuxna inte ska veta allt om vad unga gör på nätet, de har rätt till integritet precis som alla andra.

Guiden är ett samarbete mellan Stiftelsen .SE och BRIS och finns att läsa och ladda ner här.

Dhaka, Bangladesh

Var i Dhaka i början av sommaren. Utan tvekan den mest kaotiska staden jag någonsin har varit i (tänk dig omkring 16 miljoner invånare och 400 000 rickshaws på en yta som bara är knappt dubbelt så stor som Stockholm). Men Bangladesh är samtidigt ett av de mest fascinerande länder jag har varit i. Till ytan är det bara en tredjedel av Sverige, men med en befolkning på omkring 160 miljoner invånare. Här finns en av världens största textilindustrier och en konkurrenskraftig skeppsbyggarindustri på uppgång. Det är också ett av världens fattigaste länder och oproportionerligt utsatt för olika naturkatastrofer som översvämningar och jordbävningar. Samtidigt är Bangladesh det låginkomstland som har kommit längst i arbetet med att nå FN:s milleniemål. Bilden av landet är minst sagt mångfacetterad.

Skärmavbild 2014-06-18 kl. 17.06.17 Skärmavbild 2014-06-18 kl. 17.06.40 Skärmavbild 2014-06-18 kl. 17.06.52 Skärmavbild 2014-06-18 kl. 17.07.16