Team Rwanda

Ett mirakel. Det kallar före detta proffscyklisten Jonathan Boyer cykellaget Team Rwanda. Ett lag som 20 år efter det brutala folkmordet inte bara har förändrat livet för ett antal unga rwandier, utan också blivit ett sätt för Rwanda att visa världen att de är mycket mer än sitt mörka förflutna.

Det handlar min artikel i Svenska Dagbladet om, som publicerades i dag. De fina bilderna är det Martin Edström som har tagit. Läs hela här.

Skärmavbild 2014-04-02 kl. 18.27.35

För mig – eller för appen?

Efter att ha uppnått vissa delmål belönas cyklisten med rabattkuponger. Bara en sån sak.

Har sedan i mitten av september varit en flitig användare av appen många sträckor små . Varje gång jag har satt mig på sadeln har jag tryckt igång den, för att väl framme nöjd och belåten kunna förbättra statistiken lite lite med några ytterligare kilometer. I en dryg vecka nu har appen inte fungerat särskilt bra, den stänger av sig vid varje rödljus med ursäkten ”du har stått stilla för länge”. Inte kan väl jag rå för hur länge det är rött? Och jag kan inte kolla appen hela tiden heller, med handen fipplandes i fickan var tionde meter skulle jag vara en större trafikfara än jag redan är som cyklist. Så istället har jag tryckt igång den, hoppats på det bästa, bara för att sköljas över av en våg av besvikelse när jag efter svettiga kilometer till jobbet plockar upp telefonen och ser att den stängde av sig bara några hundra meter hemifrån. Ett annat problem, som mycket väl kan ha med min telefon att göra (och det faktum att den har fått bekanta sig med asfalt fler gånger än den klarar av), är att gps-läsaren har väldiga problem med att hitta min exakta position. Och kan telefonen inte tala om för appen exakt var jag befinner mig kan den inte sätta igång och räkna. Fortsätt läsa För mig – eller för appen?